Rätt eller fel?

Igår glömde jag helt bort att blogga eftersom Frida kom över på kvällen och vi lagade mat och såg på film. Som vanligt var det väldigt roligt och trevligt.

Det jag hade tänkt att blogga om var det hundmöte vi hade igår. Max, jag och Erik gick på motionsspåret i Ryd och då möter vi för tredje gången en vit storpudel som springer lös och tanten (ägaren) har aldrig någon koll på den, och inte något koppel heller för den delen. Det är trots allt koppeltvång i spåret (egentligen bryr jag mig inte så länge man kan kalla in sin hund).

När jag ser hunden ber jag Erik och Max att stanna en bit bort och jag går emot hunden som tänker springa fram, vilket jag inte vill eftersom jag vet att den är ostabil. Då ropar tanten x antal gånger och hunden kommer inte. Då säger jag till hunden att stanna vilket den förvånat gör en stund tills den försöker springa runt mig, vilket den inte lyckas med.

Då säger tanten ”Han vill bara hälsa, han är ju så snäll” och mitt svar var då ”Vem har sagt att min hund är snäll? Om du inte har koll på din hund ha den då kopplad, det är dessutom koppeltvång här och jag vill INTE att din hund ska fram till min” och hennes svar är ”Jaja”. Till sist fick hon tag på sin hund och vi kan gå vidare utan att den kom fram till Max.

Det kändes bra att jag kunde hantera situationen utan att Max var med eftersom han var med Erik. Jag blir bara så jävla förbannad på folk som låter sina ouppfostrade hundar göra min hund osäker vid hundmöten. Det finns inget värre än när otrevliga hanhundar kastar sig fram emot Max. Det får inte hända!

Efteråt var jag tvungen att fråga Erik om jag var för hård emot tanten, vilken han inte tyckte. Jag måste erkänna att jag känner vissa tvivel men jag hoppas att hon fick sig en tankeställare för det fick jag!

Nu plugg och sen ska vi gå spår!

Bjuder på en gammal film med baby-Råttan och Max för att få mig på bra humör.

Råttan och Max leker from Johanna Jarebäck on Vimeo.