Både Java och jag har haft fyra väldigt intensiva dagar och det känns verkligen idag! Det började i torsdags med agilitytävling (inoff) där Java och jag körde två klasser: blåbärsklass (hoppklass utan slalom) och vanlig hoppklass. Båda klasserna gick bra, men vi nollade blåbärsklassen och vann . I hoppklassen diskade vi oss, då Java missade ett hinder. Om hon tagit det hade det ändå blivit fem fel, då jag försöka ta det lugnt i slalomet och det slog tillbaka på mig . MEN jag känner att vi är redo och hon är precis som på träning: snabb och koncentrerad .

Nr 9 är vi .

På fredags började Fätorpets kennellägee med valfri träning. Vi körde en liten agilityövning men annars var det mest mingel . Det var som vanligt trevligt och roligt att träffa alla igen!

På lördagen var det sök hela dagen och då började jag känna mer och mer att kroppen började säga ifrån (så jävla tråkigt), men jag körde två gånger med Java och figga några gånger iaf . Första gången var Java jätteduktig och vi ändrade upplägget lite mot vad hon är van vid, men hon anpassade sig väldigt snabbt. Jag kunde dock göra bättre men det var svårt att få in det nya i kroppen direkt och jag kände mig lite tjatig . Tjata är något jag inte behöver göra på Java, men när man vill att det ska gå lite extra bra kommer det av någon anledning . Java hade raka djupa skick som man inte kan klaga på och hon kämpade på trots att hon också blev trött på slutet. Andra gången skulle vi köra rulle (vilket hon inte kan). Java förstod inte och var mest som ett frågetecken, men nu ska jag verkligen lägga in det i träningen, det är så onödigt att hamna efter med. Sen fick hon köra ut på djupet igen och jag fick jobba på att hur jag skulle skicka, då jag gärna håller i henne och när jag ska skicka henne. Det är det verkligen slut på nu och jag fick tipset att om hon av misstag skulle tjuvstarta så skulle jag inte bry mig om det då hon inte skulle göra det i någon större utsträckning.

Lilla Javen och jag . Foto: Heléne Andersson

Idag var det brukslydnad på schemat och vi körde bara pyttelite, då jag kände mig helt borta. Det blev dock fjärren och jag känner mig lite visare . Det var roligt att få se alla och framförallt syskonen . Java har hela helgen varit väldigt snäll och jag är jättenöjd. I dag på passiviteten har hon bara försökt vara nära och gosa; hon känner ju mig bättre än alla andra och vet precis vad jag behöver <3! Hon är verkligen mattes lilla lyckopiller! Nu ska jag försöka vila upp mig för i veckan väntas det två kurstillfällen i agility och i helgen ska vi tävla; även det i agility!

I helgen blev det verkligen inte många bilder . I dag fungerade inte kameran, så det blev några få bilder i fredags .