Aktiv för: Vardag

Detta inlägget är inget hundinlägg utan mer åt det personliga hållet.

Som många som läser denna blogg vet är jag sjuk,något som jag har haft jättesvårt att både acceptera och att leva med. Det är något som helt klart pendlar upp och ned. Min läkare vet inte vad det är. Jag har ett magbråck, men mina symptom är mycket fler och värre än vad bara ett bråck på magmunnen kan orsaka.

De besvär jag har är illamående och trötthet, vilket låter ganska harmlöst, men man kan bara kräkas till en viss gräns. Sen har man tillslut inte vätska eller mat i kroppen och då kan man även se allvaret i mina besvär.

Just nu är jag en månad in på min ”rehabilitering” och jag har just nu gått in i en vägg. Jag började förra veckan blir sämre och sämre och nu ligger jag här i sängen utan att ha möjlighet till att göra någonting. Så uppsatsarbetet började mindre lyckat och jag hoppas att en dags vila samt inställning av alla påskens planer kan minska stressen och få mig att må bättre. Tyvärr blir det så att ju mer stress/aktivitet det finns i mitt liv, desto sjukare blir jag. Speciellt om aktiviteterna påverkar min sömn, vilket de har gjort då jag har vaknat tidigt på morgonen av mitt illamående. Utan sömn är mitt illamående hundra gånger värre.

Nu kanske ni har en liten bild över hur det påverkar mig. Just nu känner jag mig framförallt som hoppet lämnar mig. Allt som nyss var möjligt känns nu helt omöjligt. Jag vet att det kommer vända och det är helt klart tack vare de två bästa personerna i hela världen, Erik & Sara. Jag kan inte ens tänka mig hur det skulle vara att kämpa utan dem! Båda har ett oändligt tålamod och förståelse – något som inte går att värdesätta. Jag ska inte heller låta hundarna komma undan utan att säga att de betyder otroligt mycket då de alltid finns där och de håller rutinerna i schack. Max håller sitt matschema strikt .

Kämpa kommer jag göra! Målen är stora men få och alla ska jag på något sätt uppnå trots mina begränsningar!